Pissig dag pissigt väder!!!

Nu kan man verkligen säga att livet suger och att det finns en förklaring till det gör inte saken bättre, det sticker ännu hårdare i hjärtat, det bulltar och svider så att det gör ont. Nu är det bara 6 dagar kvar tills du lämnade oss med stor sorg och saknad för mig var du min bäste vän + bror, så försvann du fort ur mitt liv. Sitter och gråter och tänker på dig och allt vi gjort paniken, ångesten över att det är den 25 maj snart är här. Jag vill inte ha den dagen, jag vill ta bort den 25 maj och sätta dit den 26 maj istället, jag vill inte ha nå jävla pengar då, jag vill inte ha någonting med den dagen att göra, det enda jag vill är att få dig tillbaka.

Jag kommer aldrig att glömma när vi festade och du sa till mig att nu du Anja nu är det bäst att vi fyller på glasen du ska inte gå rakt när du går härifrån ikväll, du ska vingla hela vägen hem, men sen kan du ju gärna få snubbla lite på hemvägen åxå så vi vet båda två att du vart skit full =)
eller men Anja är det inte dax att vi åker till Järbo vägen snart? =)
Äh Anja nu skiter vi i det här, nu tar vi en bowling match på wee Men vi måste ju självklart fylla på glasena först. =)
Jag kommer ihåg när du överförde bye bye johny bye bye så sa du att FAN VAD BRA ANJA NU MÅSTE VI TA EN GROGG TILL =)
Jag önskar att jag ska få höra det en gång till men det kommer jag aldrig att få göra.

Robin började att gråta igår innan han somnade, han sa men mamma tror du att Tony fortfarande åker med änglarna på regnbågen?
Men mamma varför tog han inte bilen istället?
Fast mamma eftersom det var så fint väder så skulle han väll ha kunnat gått?
Jag ligger i sängen bredvid honom och håller om han hårt medans tårarna bara rinner från hans ögon, jag försöker att trösta han så gott jag kan med gråten i halsen jag bet mig i läppen många gånger för att inte visa honom det, tillslut lyckades han att somna, precis när jag gick ut ur hans rum så brast det för mig jag kunde bara inte hålla mig, tårarna bara rann. 
Men efter ett tag så kände jag tårarna öka igen, ångesten och paniken började komma smygandes men det var bara att bita ihop ville inte visa det. Det tog lång tid innan jag kunde somna igår kväll tårarna bara rann ner från mina kinder ner till kudden så efter ett tag lära jag lägga den åt sidan och ta en ny.
Allt är bara så förgävla jävligt pissigt nu.
Det som gör mest ont är att jag faktiskt måste gå igen detta själv.
Det enda jag önskar just nu är att jag hade nån som bara kunde ligga och hålla om mig tills jag somnar.

Jag vill inte bara stå och titta på din gravsten den 25 Maj, jag vill stå framför dig och titta på dig samtidigt som vi pratar med varandra.

Vi har haft det otroligt sjukt roligt tillsammans vare sej vi var nykter eller full, det spelade absolut ingen roll, åh helt plötsligt när man står i kassan på apoteket i Valbo och Kari får ett telefonsamtal om att Tony har varit med i en trafik olycka vilket innebär att tyvärr så klarade du dig inte.
Efter ett telefonsamtal så tog allting bara slut.
Jag fattar fortfarande inte att du är död, jag vill inte fatta att du är död heller.
Jag vill bara åka hem till er och se dig ute på gården och rasta hundarna medans du står och röker.

Jag kan inte ens ta Robins alla frågor nu, men det är bara att bita sig i läppen och försöka visa sig stark inför honom, var det nån som Robin såg upp till så var det ju du, han pratar sjukt mycket över hur glad han vart att ni åkte iväg och köpte cykeln åt han, när han kom hem sa hans kompisar att, åh har du fått en ny cykel?
Han svarade kaxigt att ja, det är Tony Jansson
som har köpt den åt mig.
När han hade fått åkt motorcyckel med dig så var han ju helt galet lycklig, det lever han på fortfarande.

Han har så mycket frågor och funderingar nu och tyvärr så har jag inte svar på allt, fast jag önskar starkt att jag hade det.

Uscha tårarna bara rinner och rinner det spelar ingen roll vad jag gör nu eller vad jag tänker på så slutar det ändå inte att rinna.

Du har funnits i våran familj i 9 år, du var som en bror och bästa vän för mig.

men jag ska se till så att jag kommer att klara av detta ensam nu, jag ska gå igenom alla 6 dagarna själv, även fast det kommer att bli fruktansvärt jobbigt och svårt, det kommer att bli sjukt mycket mera tårar, så fort jag blinkar så sig jag bara dig liggandes i kistan och det enda jag tänkte på när jag stod där bredvid dig var att allt var så jävla fel, jag ska inte stå framför en kista och titta på dig, jag vet att jag bara stod och väntade på att du skulle slå upp ögonen och följa med oss ut ur rummet och följa med hem, men tillslut så insåg jag att det aldrig kommer att hända, så jag fick gott ta mig ut ur rummet ensam.
Jag är sjukt glad att jag hade Ann-sofie med mig då det känndes verkligen att vi behövde varandra.
Jag är så sjukt glad att hon fanns där vid min sida och att jag åxå stod vid hennes sida.
Jag kommer aldrig att kunna visa min tacksamhet till henne, över att jag verkligen behövde henne och hennes hjälp just då, det kallar jag verkligen en sann vän.

Ja du Tony vi firade till och med din födelsedag i år utan dig, självklart gjorde det ont att göra det, men det känndes ändå så rätt.

ja just nu så håller man tyvärr räkningarna på alla dagar som är kvar nu till den 25.

Uscha tårarna bara rinner och rinner fortfarande, orkar inte skriva nå mera även fast jag vill.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0